En vecka som varit minst sagt händelserik, många ledsna och sorgliga saker som hänt på en och samma vecka, och många många som mist anhöriga. Ingen går oberörd. Smärtan är oerhörd, för oss alla, långt borta, och nära. 

 

Det får mig att tänka på att jag måste lyfta blicken från min skärm, från de hemska nyhetsrapporteringarna, och titta ut genom fönstret. Allt ser frid och fröjd ut där. Och hos de allra flesta, troligen. För så är det ändå, det goda är större och mer utbrett, och vid dessa tragiska händelser så måste vi lägga fokus på det goda. Det fina som människor gör mot varandra i dessa hemskheter är så vackert. Kan vi inte behålla det, och sprida mer av det? Räck ut en hand till en medmänniska, också när det inte är kris. Det vi fokuserar på är det som sprids. Sprid mer medmänsklighet. Mer kärlek. Ta hand om varandra.

 

Idag vill jag ut i naturen för att fylla på med energi, lyfta blicken mot stjärnorna. Se att de blivit fler. Hoppas att de skickar strålar in i hjärtan hos människor som tänker galet, hjälper dem att hela det som blivit fel och de orättvisor som leder till onda och giriga handlingar, och att vi nästa vecka får en fin vecka, där världens människor fokuserar på det vi har gemensamt, denna jord. Som vi tillsammans har ett stort ansvar att förvalta, att älska och sköta med varsam hand, lika som vi tar hand om människor och djur. Så som vi tar hand om varandra i kris, låt oss göra det till en vana, en vardaglighet.

Låt de som gått vidare, inte gått utan att göra världen till en bättre plats. Låt detta få en mening i våra liv. Trots allt. Skänk tröst till de som mist sina kära.

 

En fin text som en vän skrev på FB igår, som jag önskar att fler får läsa;