Hur kommer det sig egentligen att vi inte tar oss tid att umgås med vänner och familj oftare än vad vi gör? Var är det som gjort oss till individualister? Varför träffats vi inte för att bara ta en kaffe längre? Är det prestation, att när man väl ses ska det vara det perfekta hälsosamma bakverk som ska serveras, hemlagat såklart! Kaffet ska vara prefekt och hemmet perfekt städat. Är det detta som hindrar att ska hinna ordna allt detta först? Eller är det något annat? Får vi våra sociala behov täckta via Facebook eller andra kanaler? Eller är det så att vi har så fullt upp med att bruka allt vi konsumerar, allt vi shoppat, äta upp chipsen och handla mer.

Har vi glömt våra behov av socialt kontaktnät? Tror vi att shopping och Facebook är grejen?

Men allvarligt, gör detta oss lyckliga?

Jag utmanar mig själv att åtminstone en gång i veckan träffa en vän eller familjemedlem. Skriva in det i almanackan och gör´t. Jag skriver in det, tills det blivit en vana Sen hoppas jag det går av bara farten. Jag lovar också mig själv att det inte behöver vara så avancerat och pretentiöst. Är mitt hår smutsigt, so what! Jag tror inte det är det som vi kommer att minnas senare i livet.