Att låta sig dras med i strömmen, låta kroppen virvla runt i vattnet. Den starka strömmen drar i mig. Får min kropp att virvla runt, slå kullerbyttor. Ser de vackra luftbubblorna pärla sig runt min kropp, kittla mig. Jag kan se dem som om jag betraktar mig själv utifrån, Jag ler, skrattar! Det bubblar i mig av lycka, och av den kraft som snurrar runt mig. Jag njuter för fullt. Det är underbart att vara här och nu. Jag vill att tiden stannar. Att följa med strömmen, att jag vågade. Eller, gjorde jag det, vågade alltså? Nej, jag bara drogs med av lockelsen, kraften så stark och oemotståndlig som drog mig med i den här omtumlande underbara, galna upplevelsen utan tanke på skrubbsåren, farligheterna i strömmen och risken att bli ordentligt sårad. Hade jag låtit bli att tillåta mig svepas med om jag sett hela bilden? Jag vet inte, men jag vet att det var underbart att tumlas runt i strömmen.