Kan man börja läsa en bok mitt i?

 
Sitter och bläddrar i en vacker bok som heter Naturlära av Lars Lerin med hans fantastiskt vackra målningar, tillsammans med Antonio. Vi blir nyfikna på bilden med kråkan och Junior. Varför gosar han med en kråka? Börjar fundera. Kan man börja läsa en bok mitt i? I det kapitel som intresserar mig, det som fångat mitt intresse, just nu. Något säger att nej, det kan man inte, du måste börja från början. Men, boken har ju över 400 sidor! Nej det har jag inte lust med just nu! Men egentligen, att börja läsa mitt i, det gör vi ju hela tiden. När vi träffar någon människa så kommer vi ju in mitt i, vi börjar ju inte från början. Utan där, i det skrattet. I det samtalsämnet som passade oss båda just då, just i det som fångade oss båda just i det ögonblicket. Sen kan man väl bläddra lite hit och dit som man önskar i boken, i livet. I det som intresserar. Berätta det som jag vill berätta. Lyssna. Mötas. 
 
 
 
 

Ett stort kapitel i mitt liv tar nu slut.

 
 Den här tavlan får heta Livets väg. Inspirationen kom från livet, och ett svartvitt foto jag såg på Facebook. Jag gillade djupet på fotot. Så fick det bli en målning. 
 
Jag har nått en tröskel, och klivit över, det blir helomvänding på så många fronter i mitt liv, det är verkligen meningen att livet ska byta riktning, ett stort och viktigt kapitel avslutas och ett nytt kommer att påbörjas. Jag fattar bara inte att allt liksom kommer med en gång, det är verkligen som att universum bara skriker åt mig, ge dig, sluta kämpa i motvind. Och jag gör det, slutar kämpa i motvind. Nu letar jag bara vindarna, var ska seglet vändas? Jag vet vad som lockar. Hur når jag dit? Pengar behövs för att äta, för att bo och må bra. Sen behövs det också om jag vill studera. Jag är så nyfiken att lära mig mer inom friskvård. Ja, alltså motsatsen till sjukvård. Då behövs pengar, studielån går inte att få inom det. Att jobba, studera och försörja mig som nyligen varit så trött att jag inte kommit upp ur sängen, ja det är ju inte precis att det känns självklart. Men på något sätt kommer jag att lyckas. 
Jag känner att det blir bra, behöver fokusera på det. Jag fortsätter också med att vila när kroppen kräver så. Jag känner stor förtröstan och tilliti att jag är på rätt väg, även om jag verkligen sätts på prövning med alla möjliga tester just nu med än det ena och än det andra. Jag hoppas det är klart nu med konstiga utmaningar, nu vill jag fokusera på det som är allra viktigast och jag har målen uppsatta för mig. Kanske finns det stipendium att söka för att studera den alternativa vägen. 
 
Mina mål för det nya kapitlet är;
Trygghet ekonomiskt
Ha kvalitétstid med barnen
Trivsamt jobb som funkar med min energi och med barnen.
Bo i hus, på sikt flytta till ett hus på landet.
Måla, fortsätta att utveckla mig inom måleriet, sälja tavlor.
Studera hälsa, i form av kost, energi och homeopati, yogalärare och homeopat är drömmen!
Hålla Zumbapass som ger mig så mycket glädje och energi. 
Fortsätta tanka energi i natur och med meditation, yoga.
Njuta av det som passerar min väg. De små detaljerna! Ibland blir jag så himla förvånad när jag tar upp mobilen och ska fota något som ser helt fantastiskt ut. Genom mobilens kameralins ser det inte alls lika vackert ut längre. Och systemkameran, den har lagt av. Ja, den verkar också vara inne på att jag ska byta riktning, hitta annat. Men fota, det vill jag verkligen fortsätta med så jag hoppas den strejen som kameran har ger med sig så småning om. Tekniska prylar brukar ha en tendens i mina händer att lägga av, för att sen återupplivas i andras. Jag hoppas verkligen så är fallet nu också.
 
 Den här tavlan har varit med ett tag nu, har slutat att måla på den tänkt att den varit klar, sen tagit upp den igen då den inte helt haft det magiska som jag ville. Nu får den nog vara som den är. Mycksjön. 
 
 Av: Sofie Broström
 

Back to basic är framtiden

Vi är i en övergångstid, där vi nu håller på att lära oss igen om vår uråldriga kunskap. Vi vet redan vad det är vi behöver, fast det har glömts bort, då kommersialismen och vitt socker varit det som styrt oss. Ja alltså, pengar och tomma kalorier, som mättar snabbt, ger snabb tillfredsställelse, men fortsätter ge oss en tom känsla i magen efteråt. Som vi kanske försöker däva med ännu mer av kommers, och mer socker, och har blivit som ett snabbt snurrande hjul där fler och fler inte orkar hålla uppe hastigheten, utan ramlar ur, utmattade. Prestation, vi är inte någon om vi inte presterar, som genererar pengar.
Nej nu tror jag den är här, förändringens vind. Jag känner att den börjat blåsa. Lyssnade på Lisa Ekdahls sommarprat, och hon med många andra bekräftar den, jag ser den överallt. Den växande yogakulturen, vårt behov av ett inre djup, en annan förståelse. Behov av att komma tillbaka till det enkla. Ta av skorna och sätta ned fötterna i gräset, känna naturens kraft strämma upp genom vaderna och skänka kroppen precis den energi som vi behöver för att finna ro, glädje och levnadskraft.
Vilken energi vår kropp behöver få via mat för att vi ska må bra. Vi klarar inte gifterna som den snabbväxande, näringsfattiga, vinstgivande maten ger oss. Vi behöver näring för våra kroppar. En bil funkar inte med fel bensin, en kropp funkar inte med fel bränsle. Många har kanske insett, men vet inte hur, och vi blir förvirrade, vad ska man äta, är vi lurade än en gång med människor som vill tjäna pengar?  
Den är stark förändringens vind, men det tar tid att vända, och motståndet ser vi i former av personer och organsiationer. Det tar emot att se förändring ske. Men vem kan leva utan vatten, ingen kan leva på olja i längden.
 
Vi måste nu koppla upp oss, mot naturen, och med hjälpas åt att sprida den kunskap som ska ut. Vi behöver lära oss igen, vad vi ska äta, om vår inre läkningsförmåga, och naturens och vårt ekosystem, att vi behöver naturen, vårt sociala behov, att tillhöra ett samhälle. Vad vi faktiskt behöver för att må bra. För att höra ihop som människor. Alla vi, levande varelser på jorden, i samklang och harmoni.
 
Egentligen är det ju inte nytt, utan det är precis det som vi vet, fast som förnekat. Barn vet mer än vi vuxna som förträngt. Barnen kan.. Lyssna på dem. Lyssna på din egen inre kraft som har visdomen om vad som är bäst för dig och universum. Alltet, helheten. Våra behov. Vi behöver och är kärlek, det kan vi endast få genom förening, inte i pengar. Lyssna. Din kropp kan. Lyssna vad den har att säga. Hör naturen kalla dig ut i skogen för rekreation och energi. 
 
Att jorda sig:
 
  • När jag lägger mig platt på backen, utan underlag, så rinner stress och oro av mig. Solen ger mig energi. Till och med den vanliga sjukvården vet att naturen ger energi. Vet den att det är biokemi? Att vi laddas av marken. 
  • Plattor istället för altan. Jag var verkligen för att vi skulle ha plattor istället för altan. Jag förstår nu varför. Jag behöver energin från marken.
  • Barnen vet att man ska ta av sig skorna, och vara nära marken. Dom kan, och vet vad som är bäst. Läs här om hur kroppen reagerar av att gå barfota. Gratis behandling av fria radikaler, och elektroner för att neutralisera våra kroppar.
 
Följ med på min resa, jag håller på att lära mig för fullt, tack vare, eller på grund av utmattning. 
 
Av: Sofie