Avslut av eran

Sista natten i en komplett lägenhet avklarad. Nu påbörjas nedmonteringen. 
 
Att separera tycker jag gått bra, vi har delat på oss efter nästan 13 år. Vi var färdiga, det har gått bra för oss båda att dela på oss, och för barnen med som är viktigast. Vi har nu bott isär i några månader och det funkar fint. Jag känner mig nöjd med livet. Det är skönt att bo själv, och jag orkar med tillvaron, och njuter till fullo av den. 
 
Nu är det också dags att stänga kapitlet med vår lägenhet som vi haft i alla åren i Oeiras. Det svider mer än att separera, men jag vill inte ha ansvaret för lägenheten själv, om den blir outhyrd blir det för stor belastning på ekonomin. Dessutom har vi senaste månaderna råkat ut för en idiot, ursäkta språket,
 men hittar inget mer passande, som bott sig för i hela 3 månader utan att betala för sig, på tre månader har han åkt på semestrar, hyrt bil, bott på hotell på helgerna. Och vi har ofrivilligt bjussat på hans uppehälle. Vi står nu med lån pga honom. Det suger. Som ni vet så har jag ju varit utmattad i 1,5 år och har inte några reserver av energi, eller pengar. 
Så, nu ska den här jättefina lägenheten plockas ur denna vecka, sälja av grejerna som finns, och det som jag verkligen vill spara får åka med till Sverige. Buddah som jag köpte i Indien får följa med, och andra ting som bär med sig viktiga minnen.
 
Farväl lägenheten, hit har jag dragit mig tillbaka genom åren, när jag tröttnat på novembermörker, när jag velat se magnoliorna blomma på vårvintern. När jag behövt varit ensam. När jag jobbat här i Portugal, haft det som utgångspunkt.
 
Och alla fina hyresgäster som varit stammisar här, jag kommer att sakna vår kontakt. Ni känns som mina vänner. Jag vet att ni också kommer att sakna lägenheten.
 
 
Vanessa, Vitor och Ana som varit viktiga i mitt team att ta hand om gästerna. Det blir svårt att säga farväl till allt detta. Något nytt väntar, bara framtiden vet vad som händer efter. Jag slickar såren, går vidare och kommer att med nyfikenhet se vad som kommer efter detta. Det blir bra. Fri kommer upp där på bilden. Kanske är det det som det innebär. Fri. Det låter bra! 
 
Buddahstatyn som prytt bokhyllan i så många år, nu får du flytta till Sverige. 
 
1 Nerina:

skriven

Starkt av dig att gå ut med detta! En dörr stängs. En ny dörr öppnas. Det måste till ett avslut för att kunna komma en ny början på något. Du kommer att klara dig fint och en dag kommer du leende se bakåt och inse att detta var precis vad du behövde göra för att komma just dit du är då! Kram å lycka till, Sofie!

Svar: Tack Nerina.
Sofie Broström

2 Anneli:

skriven

Förändring är nästan alltid svårt! Man vet vad man har, men man vet inte vad man får... Man får helt enkelt bara lita på att livet för en dit man ska. Jag önskar dig allt det bästa Sofie! ♥

Svar: Ja, tillit. Även om jag har svårt att förstå, vad var meningen med att bli rånad typ.. Tack!
Sofie Broström

3 Anneli:

skriven

Oj. Visste inte att du blivit rånad... Va hemskt!!! Nä, sånt kan vara svårt att förstå meningen i! Men det kanske visar sig nån gång i framtiden?
Jag kan bara prata för mig själv, men min erfarenhet är att även om hemska saker händer en så har det alltid gjort mig starkare i slutändan och gett mig större empati och förståelse och hjälpt mig att hjälpa andra i samma/liknande situationer.
Kram!

Kommentera här: