En räddande ängel!
Jag har sån himla tur som har en vän, kollega och klippa som räddar mig, om och om igen!
Ann-Catherine har själv varit utmattad och gått kurs. Och också lärt sig att leva med att inte orka med lika mycket som innan hon blev utmattad. Även idag, 10 år efter måste hon planera sin tid väl. Och påminna sig. Och jag är så tacksam för hennes hjälp när det blir kaos i mitt huvud, eftersom hon både känner mig som person, och hon har verktyg att komma vidare.
Som jag skrev om igår att jag kört fast. Jag kör fast för att jag tror att jag ska orka som förut, men det är ju ett faktum att jag inte gör det. Och jag kom inte själv på hur jag skulle komma ur. Så efter att ha pratat med henne en stund idag så fick jag några verktyg hur jag ska tänka, och när hon säger det så är det är ju så logiskt! Eftersom jag inte orkar jobba heldag, då kan jag ju bara räkna med 3-4 timmars arbetsdag totalt. Och så är det ju, jag bara glömmer bort, att jag ju bara orkar en stund, det blir automatiskt att jag däckar. Men att planera med det som faktum är inte det lättaste. Jag glömmer bort det hela tiden, sen blir jag förvånad när jag inte orkar. Som i måndags, då jobbade jag mellan 12-17, sen är jag helt slut i två dagar efter. Bara måste vila då. Ett sant tecken att jag är för trött är att när jag ska meditera ( som jag gör nästan varje dag nu) somnar nästan på en gång.
Satt här med mina små lappar jag rivit till för att försöka få någon reda i oredan av planering, tänkte jag skulle försöka få in dem i min kalender. Men det är ju för mycket, jag hinner inte. Räkna med tre timmars arbetstid per dag, sen vila/ fylla på resten av den dagen. Och vilodagar 2 minst per vecka, utan något jobb alls. Hur långt kommer jag då? Om jag skulle åka till Algarve för husesyn så inser jag ju det nu, det är ju därför det inte funkar, köra ned tar ju 3 timmar ca och det är ju all min ork för den dagen. Så det funkar ju inte att åka ned om jag tänker göra annat också. Jag måste välja/ prioritera.
Sen får jag också räkna med att det "kostar" energi att vara social med mina svärföräldrar som jag nu bor hos. Hur lätt är det att räkna på liksom! De är ju superfina, men att socialisera är i min kondition påfrestande, hur mycket jag än inte vill erkänna det. Men jag märker ju det, jag blir supertrött av det och tappar fokus.
Här är min kom ihåg lista från samtalet;
Hur mycket tid tar det? Räkna också resetid, att köra i Portugal är inte att vila.
Vad blir följden av att jag gör det? ( Förtjänst etc.)
Vad händer om jag inte gör det? ( Förlust ekonomiskt kanske eller annan påföjd.)
Hur mycket energi tar varje grej.
Tänk energidoser. Att träffa nya människor kan vara otroligt energikrävande för mig som hämtar energi i ensamhet. En timme träffa människor kan kosta tre timmar energi, ( beroende på hur mycket folk det är tex.
Tidssätt efter hur stor energidos som går åt.
Nu blev det så att jag hänger kvar häruppe runt Oeiras/ Lissabon och jag måste nog eftersom jag är inne i en svacka med lite energi lägga ned och skriva upp projekten för senare bruk, jag klarar inte flera
grejer nu.

