Jag har nått en tröskel, och klivit över, det blir helomvänding på så många fronter i mitt liv, det är verkligen meningen att livet ska byta riktning, ett stort och viktigt kapitel avslutas och ett nytt kommer att påbörjas. Jag fattar bara inte att allt liksom kommer med en gång, det är verkligen som att universum bara skriker åt mig, ge dig, sluta kämpa i motvind. Och jag gör det, slutar kämpa i motvind. Nu letar jag bara vindarna, var ska seglet vändas? Jag vet vad som lockar. Hur når jag dit? Pengar behövs för att äta, för att bo och må bra. Sen behövs det också om jag vill studera. Jag är så nyfiken att lära mig mer inom friskvård. Ja, alltså motsatsen till sjukvård. Då behövs pengar, studielån går inte att få inom det. Att jobba, studera och försörja mig som nyligen varit så trött att jag inte kommit upp ur sängen, ja det är ju inte precis att det känns självklart. Men på något sätt kommer jag att lyckas. 

Jag känner att det blir bra, behöver fokusera på det. Jag fortsätter också med att vila när kroppen kräver så. Jag känner stor förtröstan och tilliti att jag är på rätt väg, även om jag verkligen sätts på prövning med alla möjliga tester just nu med än det ena och än det andra. Jag hoppas det är klart nu med konstiga utmaningar, nu vill jag fokusera på det som är allra viktigast och jag har målen uppsatta för mig. Kanske finns det stipendium att söka för att studera den alternativa vägen. 

 

Trygghet ekonomiskt

Ha kvalitétstid med barnen

Trivsamt jobb som funkar med min energi och med barnen.

Bo i hus, på sikt flytta till ett hus på landet.

Måla, fortsätta att utveckla mig inom måleriet, sälja tavlor.

Hålla Zumbapass som ger mig så mycket glädje och energi. 

Fortsätta tanka energi i natur och med meditation, yoga.

Njuta av det som passerar min väg. De små detaljerna! Ibland blir jag så himla förvånad när jag tar upp mobilen och ska fota något som ser helt fantastiskt ut. Genom mobilens kameralins ser det inte alls lika vackert ut längre. Och systemkameran, den har lagt av. Ja, den verkar också vara inne på att jag ska byta riktning, hitta annat. Men fota, det vill jag verkligen fortsätta med så jag hoppas den strejen som kameran har ger med sig så småning om. Tekniska prylar brukar ha en tendens i mina händer att lägga av, för att sen återupplivas i andras. Jag hoppas verkligen så är fallet nu också.